Det är fördärvligt, det är djävulskt, det smyger sig in i varje ögonblick i våra liv.

Det påverkar våra relationer, vår fysiska kropp, arbetar sig in i våra konversationer, utlöser osunda beteenden, tvingar oss att göra saker vi aldrig skulle vilja göra.

Det är stress.

Alla vet det. Alla upplever det. Det är det mänskliga tillståndet, och det är lätt att tro att det är något som bara händer oss, som ligger utanför vår kontroll.

Men låt mig ge dig en alternativ definition som kanske kan hjälpa dig att ändra perspektiv:

Stress är hur vi reagerar när våra behov inte tillgodoses.

Vi människor upplever det här fenomenet 8 till 15 gånger om dagen. Och om vi för enkelhetens skull antar att vi sover åtta timmar, så är det ett otillfredsställt behov varje eller varannan timme.

Men det är vad vi gör med det, hur vi reagerar på våra otillfredsställda behov, vad vi tänker, orden vi talar och hur vi agerar, som bestämmer strukturen i vårt liv.

När skiten träffar fläkten

När var sista gången du brann av på någon? Sista gången du sa något du ångrade? När tog du senast ett beslut som du önskar att du kunde ta tillbaka?

Troligtvis var orsaken stress.

Dina känslor snurrade. Ditt hjärta bultade. Ditt sinne var fullt av tusen tankar. Du kände dig defensiv eller skyddande, agerade av ilska eller rädsla, och sa eller gjorde sedan något som inte tjänade någon – varken dig eller den andra personen.

Jag vet det här för jag har varit där. Om och om igen.

För några år sedan utförde jag ett jobb som ljudtekniker som jag inte var van vid, under tidspress dessutom. Och jag gjorde ett misstag som, eftersom det involverade människor som stod på en scen inför en publik på tusentals personer, blev ganska märkbart.

Tidigare skulle en sån händelse tagit upp det mesta av mitt medvetande och dessutom hängt kvar långt efteråt. Jag skulle ha spelat upp scenariot om och om igen i huvudet. Analyserat varje detalj. Plågat mig själv med ”varför gjorde jag det, vad tänkte jag, åh gud vad pinsamt”.

Men den här gången? Jag konstaterade att jag hade gjort fel och sen fortsatte med det jag skulle göra.

Det var det. Ingen inre panik. Ingen loop som fortsatte i flera dagar.

Vad hade förändrats? Daglig meditation.

Vad stress faktiskt gör med dig

När vi blir stressade händer det något konkret i kroppen. Hormoner och kemikalier strömmar genom systemet och drar ihop våra blodkärl, gör vår andning ytligare, förtjockar vårt blod, höjer blodsockret och sänker vårt immunförsvar.

Det är fight-or-flight-responsen. Vår reptilhjärna som slår på och förbereder oss för att antingen slåss mot eller fly från hotet.

Problemet är att ditt nervsystem inte kan göra skillnad på ett verkligt fysiskt hot och dina egna tankar. Samma respons. Samma översvämning av stresshormoner.

Och när det händer 8-15 gånger om dagen, varje dag, så sliter det på oss.

Men här kommer det intressanta: forskning visar att stress inte nödvändigtvis är dåligt för oss. En studie vid University of Wisconsin-Madison följde över 25 000 personer i åtta år och fann något fascinerande: Det var inte stressen i sig som var farlig uppfattningen av stressen som skadlig som ökade dödligheten med 43%.

De som rapporterade mycket stress men inte tolkade dess effekter som negativa hade faktiskt minst dödsfall under de åtta åren.

Det är alltså inte själva stressen utan vår förmåga att hantera den som gör mest inverkan på oss.

Problemet är inte stressen. Det är bristen på verktyg.

Den främsta anledningen till att de flesta människor lider av stress är att de inte har rätt verktyg för att hantera den.

De flesta människor har inte verktygen, eller saknar manualen för hur man använder dem. Många vet inte ens att det finns verktyg.

Men du som läser det här? Du är redan långt före.

För meditation är ett av de mest effektiva verktygen vi har. Inte för att bli av med stressen (det är omöjligt så länge vi lever), utan för att förändra vår relation till den.

Vad meditation gör för din stress

Om jag skulle påstå att meditation tar bort stress skulle jag ljuga.

Vad den gör är något annat, något mer fundamentalt: den skapar utrymme.

Ett litet, nästan omärkligt utrymme mellan när något händer och när du reagerar på det. Viktor Frankl, som överlevde förintelsen, uttryckte det så här:

”Between stimulus and response there is a space. In that space is our power to choose our response. In our response lies our growth and our freedom.”

Mellan det som händer och vår reaktion finns ett utrymme. I det utrymmet ligger vår kraft att välja hur vi reagerar.

Forskning visar att meditation faktiskt skapar det här utrymmet i hjärnan. En studie från 2016 visade att redan tre dagars mindfulness-träning minskade kopplingen mellan amygdala (vår stressreaktion) och andra delar av hjärnan. Deltagarna blev bokstavligen mindre reaktiva på stress.

Men det känns inte som hjärnvetenskap när det händer. Det känns bara som… lite mer luft. Lite mer utrymme att andas i.

Tid tar tid

Jag önskar att jag kunde säga att meditation löser allt direkt. Men så fungerar det inte.

De verktyg du får tillgång till genom meditation behöver användas regelbundet om du ska märka resultat. Men om du fortsätter använda dem kan jag lova dig att du kommer märka en skillnad.

Helt plötsligt kommer du se tillbaka på en situation som just hänt och märka att du inte alls reagerade på samma sätt som förut.

Precis som det hände för mig vid den koserten. Jag märkte inte när förändringen skedde. Men plötsligt var den där.

En övning att börja med

När du känner stressen komma, eller ännu hellre innan så prova det här:

16 sekunder till stillhet

Andas in i fyra sekunder.
Håll andan i fyra sekunder.
Andas ut i fyra sekunder.
Håll andan i fyra sekunder.

Sexton sekunder. Det är allt.

Den här andningsövningen har en omedelbar, påvisbar effekt på ditt blodtryck och din puls. Den lugnar ditt nervsystem direkt.

Du kan göra den var som helst. I ett möte. På bussen. När du står i kön på ICA och känner irritationen börja bubbla.

Börja observera dig själv

När blir du stressad? Vilka behov är det som inte är tillgodosedda?

Inte för att analysera eller fixa. Bara för att märka.

För det är där förändringen börjar. I märkandet. I det lilla utrymmet mellan stimulus och respons.

Och ju mer du tränar på att hitta det utrymmet, desto större blir det.

Tills en dag, mitt i kaoset, mitt i stressen, mitt när allt känns som för mycket så kommer du upptäcka att det finns en stillhet.

En stillhet som alltid har funnits där. Som alltid kommer finnas där.

Du behöver bara komma ihåg hur du kommer åt den.

Referenser:

Keller, A., et al. (2012). ”Does the perception that stress affects health matter? The association with health and mortality.” Health Psychology. University of Wisconsin-Madison.Creswell, J.D., et al. (2016). ”Mindfulness meditation training alters stress-related amygdala resting state functional connectivity: a randomized controlled trial.” Social Cognitive and Affective Neuroscience. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4666115/